NU ÄR DET SANT JAG TÄNKER VARA SUR PÅ DOM

Nu bråkar jag och syrran med farsans lilla familj. Inte lillsyrran där då. Men med farsan, farsans fru och den andra syrran där. Vi skriker alltså inte åt varandra, vi bara skiter i varandra helt totalt. Nu var det dom som började. Dom åker iväg och har kul utan att fråga oss om vi vill följa med. Nej utan en av syrronas kille fick följa istället. Dom kan glömma att jag hör av mej mer till dom. Men när jag blir äldre och får barn och allt sånt, då kommer dom säkert tillbaka. Men då kan jag nästan lova att det kommer dom får kämpa för. Så jävla mycket så dom kanske nästan tröttnar tillslut. Det dummar är att om vi ska bråka såhär jämt så kommer jag på något sätt att försöka skaffa en mobil till lillsyrran där. För jag värkligen inte tappa kontakten med henne. Efter som jag och syrran inte ens ringa hem till farsan. Då är det lite svårt att ringa till lillsyrran. Men jag menar hon är ju 10 år nu och då ska man kunna få en mobil. Man behöver ju inte ha en värsting. Bara en man kan ringa och skicka sms på i alla fall. Så man kan ha kontakt med henne. Men jag tror dom tycker hon är för liten. Men det tycker inte jag. Man är faktiskt stor när man är 10 man är inte så liten längre då.
Kommentarer
Postat av: Anna
Vad e det din pappa har gjort egentligen?
förutom det där med Leksandssommarland
Trackback